Hanterbarhet och personligt om PMS

Hanterbarhet är ett bra ord. Mycket innehållsrikt. Man klarar mycket. Allt behöver inte kännas lätt eller kul men det ska kännas hanterbart. Jag brukar använda det i egen tanke när jag känner att saker och ting blir för mycket. Innan jag säger ifrån. Är den här situationen hanterbar?

När det kommer till PMSångest som jag har ca en vecka varje månad innan mens, ungefär då blir ingenting hanterbart. Jag vet att det beror på hormoner men det är så himla jobbigt ändå. Framförallt blir jag vresig, rastlös, det kryper i kroppen och jag har mycket svårt att stressa ned. Jag sover urdåligt. Känner ångest. Mycket ångest. Efter ett par dagar är jag en helt ny människa, superglad, gullig och som klarar allt och lite till.

Det ska tydligen finnas en logisk och biologisk förklaring till detta. Att man inte är fruktbar och ska alltså stöta ifrån sig sin partner just vid den här tiden för det är ändå ingen idé, det blir ändå inga barn just då:) Ja...man kan ju inte påstå att ens partner tycker att man är speciellt rolig den här tiden.

Nåväl, vad hjälper det mig när jag inte vill någonting. Det är jobbigt att ens plocka ur diskmaskinen eller att ringa någon. Jag har sökt hjälp och försökt med många kurer av tabletter etc..men det är föga som hjälper. Det enda som verkar hjälpa lite är motion men det är en paradox att försöka motivera sig att springa eller dylikt just när det blir såhär. Det hjälper dock att vara med barnen. Även om jag inte orkar så mycket så får jag så mycket kärlek av dem att jag orkar lite iaf.

Det som stör mig är att det är ganska mycket tid i livet som jag har den här problematiken. Var fjärde vecka.Sedan är jag på topp. Nästan för mycket på topp. Men det är väl tur det. Annars skulle min personlighet inte vara den glada person som de flesta ändå tycker att jag är.

Jag vet att det är många kvinnor som lider av PMS. Mycket värre än min också. Men fasen, ska man behöva må så här en vecka för att sedan tycka att livet är toppen. Innan jag fick det här fastställt så trodde jag att jag hade någon psykisk åkomma men när jag började kartlägga allt så såg jag ett tydligt hormonellt mönster.

Det är en gåva att vara kvinna-och en förbannelse. Var är logiken i det? Yin o yang eller? Pyttsan säger jag.

Over and out

Vardagsskräck och lycka!

Imorgon måste jag börja fixa saker på allvar igen. Ringa CSN, ringa försäkringskassan, börja planera inför hösten. Sista terminen på utbildningen. Ser fram emot den med skräckblandad förtjusning. Har dock samlat energi så det ska räcka och bli över. Har haft en helt fantastisk sommar i Dubai och i Florida med familjen!! Det är bra att resa med familjen. Man blir så sammansvetsade på något sätt. Det känns tråkigt att lämna på dagis snart. Ändå ska det bli skönt på något sätt med vardag igen och jag gillar hösten. Iallafall ända till oktober. Sen kan det få vara. Jag är så lyckligt lottad över att ha en så fin familj!! Idag pratade jag och min mamma om det. Vi har det så bra och ibland så går jag bara och väntar på att det ska hända något. Det är hemska tankar som jag iof tror att alla har lite då och då när man har flyt i livet. Så bra som jag har det nu har jag bara haft det när jag var barn och fick spendera somrarna i frihet på Blidö i Stockholms skärgård. Så den här vardagsångesten som kommer krypande. Den är eg en lätt match. Det är bara att hugga i och börja fixa så går den över med jämna mellanrum. Men det här med karma. Finns det? Jag är osäker. Jag tror man är sin egen lyckas smed. Sen har en del bara mer eller mindre otur än andra. Och självklart tror inte jag att alla har samma förutsättningar från början. Den som påstår det måste ta sig en funderare igen.

Uppdatering

Hej!

Har inte hunnit skriva under våren. Mitt liv har bestått av hundra procent praktik på förlossningen, teori, tentor, seminarier, andra tester och två snart treåriga flickor som kräver sitt. Svettigt? jodå. Men magen pallade ändå till slutet av Maj. Då började det sticka sådär jobbigt i epigastriet (magkatarrsvarning) och jag insåg att min gräns snart var nådd. Tog losec och gjorde alla sista anträngningen. Jag märkte att min handledare undrade lite hur jag mådde sista veckan. Jag var inte helt mig själv men gjorde såklart så gott jag kunde. Jag hade verkligen ansträngt mig till mitt yttersta hela våren att att vara en så bra barnmorskestudent som jag bara kunde. Det gav resultat och jag fick VG på både tenta och praktik. Kände mig lycklig och värd det.

Som grädden på moset hade vår klass ansvar för in och utspark för ettorna och treorna på barnmorskeutbildningen. Jag slutade terminen med att vara Carola på scen och sjunga fångad av en värkstorm (barnmorskehumorn duggade tätt under hela festen:) och den vart mycket lyckad tack vare min fantastiska klass som anträngde sig till sitt yttersta för att göra kvällen bra för de som tog examen.

Den andra Juni åkte vi till Dubai för att hälsa på farbror Pierre. Vi flög via Qatar och Doha och det gick jättebra. Det var första gången flickorna flög och de var mycket glada! Väl i Dubai var det mellan 30-45 grader varmt och jag tyckte det var jätteskönt! Är så frusen av mig att jag bara njöt av att promenera på kvällen i 30 grader. Den här sommaren har vi gått "all in"och vi ska också åka till Maimi och hälsa på vänner som vi inte sett på fem år. Det ska bli fantastiskt!



Efter Dubai åkte vi nästan direkt till Bröllop i Blekinge. Min gamla vän Katarina gifte sig med sig Johan och vi fick en mysig helg i Kristanopel. Barnen var hos mormor och morfar och de hade jättekul!

Midsommarafton firades i lugn och ro hos syster och hennes familj. Det var jätteskönt att få vara en dag hos dem och äta, sova, leka och bara vara.TACK!

Nu är det jobb som gäller ända till vi åker till Maimi. Känns bra att jobba lite på sitt gamla jobb eftersom jag varit borta för studier ett år.


Nu är det jobb som gäller ända till nästa tripp!

Kram Ingrid

As time goes by

Har nu klarat mig genom nästan halva utbildningen till barnmorska och det är helt underbart! Är på praktik på södermalms barnmorskor för att sedan gå till förlossningen på sös. Ivar och Märta skall föda i Maj och jag ska såklart inte vara ansvarig men ska försöka droppa in till dem när deras barn kommer till världen. Det ska bli så häftigt!
Jaha vad har hänt annars?

Träningen har gått bra och jag har droppat ca 10 kg...ska droppa 10 till och då är jag nere på min normalvikt.

Har skrivit lite musik, vi får se om det blir något av det.

A blev tillfrågad av barnens barnläkare om han var ensamstående eller var hans fru var? Bara för pappa tar med tvillingar till doktorn ett par gånger liksom...skulle det vara konstigt? Sexistiskt tyckte A och sa: vem sa att jag har en fru? Jag har en man. Doktorn visste inte var hon skule ta vägen och jag och A skrattade gott hela dagen:)Min man är helt sjuk men underbar på alla sätt!!

Jag läser Antikonception och rådgiver och donar kring graviditeter. På barnmorskorna Södermalm har de bäckenbottentisdag, yogatisdag och annat mys som jag får delta i om jag vill...

Annars önskar jag mig inget annat just nu. Egentligen bara att få vara mamma, barnmorska,fru och träna. Ha några yogapass i veckan, finnas där för mina barn och umgås med vänner och familj. Nöjd och glad! skönt!

Just nu

Barnen säger mamma barnmorska...pappa chääf...undra vem som lärt dem det
I nästa mening säger Astrid: mamma komma hem...hmmm finn ett fel
åå det skär i mitt hjärta att vara borta så mycket som jag är just nu. Det har liksom inte varit så förut.

Livet rullar på i en väldig fart. Jag tentar och kämpar. A håller på som vanligt med sitt jobb. Det är massor av utmaningar. Iafall så har jag bestämt mig för att utmana mig själv. Ni får väl se framåt jul sisådär vad jag åstadkommit.

Tjipp

Flickorna

Tiden går så fort. Nu är de snart två år gamla. Å gud vad jag älskar dessa små troll. Mödan är värt allt.

Friska dagar

Har arbetat mina sista pass inför semestern och det kom en massa söta små tidiga barn faktiskt. Det gick väldigt bra och mina arbetskollegor och jag gjorde enligt mig, en bravur-helg. Vi var helt enkelt så himla synkroniserade i allt kring de jobbiga besluten och förlossningarna så det blev en helg utan friktioner så att säga. Familjerna var nöjda, barnen mådde hyfsat och vi var nöjda.

Nu har familjen C gått på semester. A hade svensexa för sin bror i helgen och den gick mycket bra. De hade lagt en tjej i hans bagageutrymme på bilen på morgonen med munkavel och bundna ben. Han hoppade flera meter när han skulle till träningen och lägga in sin väska...helt sjukt bra och taskigt för han trodde verkligen att någon hade lagt en död tjej i hans bagage..ha ha ha helt sjukt men min man är ju inte helt normal. Det vet ju alla ni som känner honom.

Jag har gått ned på lågvarv under dagen. Ska fira midsommar i Stockholm och sedan väntar en riktig bröllopsommar. Vi är bjudna på sju bröllop. Helt sjukt men vi kan inte gå på alla. Men det ska bli trevligt!

Den här veckan ska jag klippa mig, göra mig snygg, ringa Anna G och alla andra kompisar jag har försummat under våren..det är ett par stycken.

Pusss ingrid

Sjuka dagar

Åsså blev jag sjuk, förstod nästan det så ont i kroppen som jag hade. Orken var på nivå noll. Och idag är Astrid också sjuk. Såklart jobbigt men hon har "bara" feber och leker fint nr hon inte sover. Det är så himla skönt att bara få vara med ett barn ibland. I lugn och ro läsa saga eller gå på pottan. Det är annars sånt liv här hemma så det är ett under att barnen inte blir stressade. Vi försöker hålla lugnt här hemma och kommunicera med "non violent communication" och ändå tycker jag att ljudnivån stundtals blir mycket hög. De har "non violent communiction" som ledord på förskolan och det fungerar faktiskt toppen än så länge. Det går ut på att istället för att med hög röst skrika "gå ned från bänken" så säger man lugnt "mamma vill att du går ned från bänken, annars kan du ramla och göra dig illa. Det tar lite tid men om jag väntar ut dem så går de ned till slut. Man får upprepa många gånger ibland men tillslut går de ned. Självklart fungerar detta bra för att all personal på dagis gör likadant. Men det var det bästa tipset jag fått i barnuppfostran iallfall. Och sedan såklart min mammas gamla tips: "kan du inte löpa linan ut med ett nej, så säg ja på en gång" Kom ihåg att ett nej är nej och ett ja är ja. Sjukt svårt och ibland blir det sura miner men de tjatar iallfall inte efter ett tag, de ger sig. Det lär ju inte alltid fungera men man kan ju försöka iallfall. De måste ju få lära sig att livet ändras ibland också. Beslut också för den delen men det tar vi när de blir lite större..

Nu sova en timme eller två...

kram

Ge mig lugn

Har jobbat natt och sovit under måndagen. Känner mig bakis utan att ha druckit alkohol. Cyklade hem kl 0815 istället för 0730 då det kom barn framåt morgonen, trött som aldrig förr. Jag måste ha ledigt. Nu är jag förkyld också.Tur att min semester börjar snart.

Blidö

Det är ofta jag drömmer om Blidö. Jag växte upp där, mitt i roslagens famn på en blommande ö. Helt fantastiskt. Varje gång jag drömmer om vårt hus, badklipporna med utsikt mot Norröra, ICA-Ragnar, kyrkviken och blåleran vid badberget måste jag gråta av längtan och nostalgi en stund när jag vaknar. Sedan sitter jag och kollar sommarhus på hemnet. Självklart med siktet på blidö. Lite för dyrt bara men jag funderar på att göra som min make skulle göra. Åka dit, knacka på och säga att de ska sälja tillbaka huset till mig. Jag vet en del som skulle vilja vara intresserade att dela en fin enplansvilla med verandadäck runt hela och ca 10 dörrar runt. Nära till bad och båtplats och glömde jag säga att huset har två öppna spisar.

Måste bara få familjen som bor där att sälja huset:)

Lyckliga maj och juni!

Maj och juni har betått av en massa firande men det är ju det som maj och Juni är till för:)
Stort grattis till :
Klas som har disputerat
Hanna som tagit studenten!
Erika och Fredrik som har fått lilla Juni!
Emma som är klar barnmorska!
Agota som är klar specialistsjuksköterska inom barn och ungdom!
Grattis till Anna G som fyllt år!
Grattis til Mig som fyllt 31 år.

Har jag glömt någon?

Pussss

Kristi himmelfärd

Tiden går så fort men vi fyller den väl. Under kristi himmelsfärdshelgen var vi ute i skärgården med mass gamla vänner. Med var också en ny bekantskap från götet. Hon var mycket trevlig och en fantastiskt varm människa.

Vi åkte ut på torsdagen och det var kallt så in i helv. men dimman låg tät och det kändes lite häftigt att susa fram över vattnet. Resten av helgen var det strålande sol och vi fiskade, paddlade kajak och utforskade mellanskärgården.Det var en helg jag saknat länge i mitt sinne. Jag kände att jag måste leva mer utomhus. Jag mår så bra av det.

Så nu har jag bestämt mig. Jag måste ut. När jag är klar med min barnmorskeexamen då ska vi leta hus. Permanentboende eller landställe. Jag älskar ju Vasastan men då får man ha ett lanställe elelr båt under sommarhalvåret. Jobbar man på Danderyd kan man ju faktiskt välja att bo i skärgården:)

Barnmorska

Så, nu är det dax...att äntligen färdigställa mitt mål med att vara neonatalsjuksköterska och barnmorska "in the same package".
Har sökt till hösten 2010 och i så fall blir det en uppdragsutbildning från neonatalen så jag får en del av min lön för att stanna kvar på neo sedan. Och det är ju det jag vill! Jag älskar mitt jobb, men det är väl ingen som har missat det.!

I förrgår välkomnade vi Olivia, mitt kusinbarn till världen! Jag råkade vara på plats precis när hon hon föddes så hon blir alldeles speciell för mig:)

Grattis Åse och Micke!

För övrigt så är det hälsan som ligger i fokus..försöker träna upp mina stackars muskler som jag förlorat under tvillinggraviditeten...

Tjohopp!!

Vardagsnostalgi

Har tränat på friskis. Fick skönaste kommentaren där när jag plågsamt påminde min vän hur många kilo jag måste gå ned i vikt:

jamen....du är ju iallafall tjock och söt inte tjock och ful. Det hade varit värre... för det hade du ju inte kunnat göra något åt."

Faktiskt en av de bästa komlimanger jag fått i mitt liv och jag skrattar fortfarande.

För övrigt dammsuger jag nu och lyssnar på Petter feat Mange Schmidt.
Hemtrevligt på något sätt.

Väntar på att mannen och mina sötisar skall komma hem...






Härligt blir det när man inte sett varandra på vad som känns som en evighet..

Checklista

Har inte hunnit skriva för den senaste tiden har jag:

-jobbat som ett arsle
-vårdat lilla A som fick 11 dagars hög feber efter svinsprutan och haltade samt gick in i dörrar- Jag trodde jag hade gett henne men för livet. Nu är allt bra.
-varit i budapest. Där har jag shoppat järnet, varit på kulturella platser, sett jordens finaste julmarknad etc men också festat alldeles för mycket.För första gången i mitt liv var jag hemma 11.15 på förmiddagen från fest, efterfest och efter efterfest.:)
-Firat barnens första lucia på dagis:)
-varit diplomat
-presenterat ett projekt
-slipat på min framtidsvision
-trots många aktiviteter, haft en mycket bra tid med min familj
-varit på rekreationshelg i Götet och träffat en god gammal vän
-Träffat mina föräldrar och syskon alldeles för lite men en luciaträff var det iallfall, lite jul med några också
-Varit på julfest hos C, det var superoligt!
-Julpyntat som aldrig förr, nu ska det firas på riktigt!
-Tänkt ut en plan för at börja/hinna träna

med mera med mera...

Over and out, this is what life is about

Rensa

Jag är en hänsynslös onostalgisk rensare. Mår så bra när familjen och hemmet bara har det den/det behöver och det som är snyggt. Slänger allt som går...det sorteras till tippen, myrorna får kläder och resten sorteras dit det skall. Materialist-nej inte så mycket visst. Den saken är klar. Enybody needs help to rensa?
Här är lite av resultatet:

Nya jobbet

Jag fick äran att gästblogga om vår nya neonatalenhet på http://barnlakarbloggen.se/blogg/

Gå in och läs gärna mitt inlägg om vår nya fina avdelning.

Rapport

Flickorna mår bra och går på dagis, maken jobbar fullt och jag likaså. Det blir inte mycket tid över. Dock har jag tagit hand om mig och åkt till en kär gammal vän i göteborgs skärgård och haft en skön tjejhelg. Den var helt fantastisk!






Kram

Emotional

Så kom det där som alla pratat om men som jag inte trodde på. Jag har blivit ett känslomässigt monster efter barnens födelse. Jag som trodde att det skulle vara över efter att graviditeten tagit slut. Nu är jag fördjävlig. Jag gråter hela tiden. Kan inte se ett enda program på Tv utan att kökspapperet åker fram. Usch vad hemsk det är. Som att vrida på en kran.

jag vill bara vara ifred...inget illa menat till någon men kanske en förklaring om jag inte går att nå...

Kram kram

Jobbe

Jaaa nu har jag arbetat mina första pass på Neo efter föräldraledigheten. Kuuul!!! Jodå, åkte på en hel del adrenalin men det gick bra. Man kan var hur trött som helst på morgonen men efter att den där sökaren pipit så är det bara att sätta i sig en kopp kaffe så är man fit for fight igen.

Snart flyttar vi också till vår nya fina klinik. Helt nyrenoverad med stora akutsalar och jättefina rum till föräldrarna. Det kan inte bli bättre!

I fredags var det fest med jobbet på munchenbryggeriet. Såhär såg vårt spex ut.




Jag säger inget mer:)

Tjolahopp!