Den största överraskningen är att de än så länge är rätt lugna. Det var det som jag tippade minst på. Jag trodde ärligt talat att vi vid det här laget skulle vara helt förstörda av sömnbrist och glåmiga men flickorna sover tre timmar i taget ungefär och vaknar som klockor till matdags. Peppar peppar...undrar hur länge det kommer vara på det viset?
Nåväl,inatt Sov A mellan 02-05 och mellan 06-12 på fm. längre än han brukar när han jobbar och jag sov mellan 01-05 och mellan 07-10. Det tycker jag är ganska bra med tanke på att de faktiskt är två spädbarn under samma tak. Det svåra är på natten om de båda vaknar exakt samtidigt och vill ha mat exakt samtidigt när den andra partnern skall få sova. Då får man fullt upp att byta på den ena, amma den, värma BS och ge BS. Dubbelamma fungerar bara om det finns en extra hand till hjälp än så länge när de är så ostabila i nacken. Sedan är de bara att ta itu med nästa med samma procedur. I de flesta fall vaknar de med en kvarts mellanrum så då hinner man=)
Som ni hör är det fullt upp ändå fastän de sover bra.När båda vi är vakna är det inga problem. Vi tar varsin såklart och jag är evigt tacksam att pappa A skall vara hemma onsdag-söndag varje vecka till januari.
Nu blir det också film varje kväll mellan 22-01 för då vägrar de sova och ligger och skruvar på sig i famnen men så var det i magen också. Ganska bra ändå för nu kollar vi igenom hur många filmer och dokumentärer som helst!
Imorn skall vi till BVC och väga dem igen och på tisdag är det röntgen av deras höfter på KS eftersom de låg i säte ( med rumporna nedåt). Hoppas för guds skull att allt är bra så vi slipper rosenskenor på barnen. Enligt BB-doktorn kändes deras höfter stabila så vi får hoppas.
Livet är som vanligt men tusen gånger mer berikat. Det bästa är att fokus inte ligger på en själv. Det är befriande att få koncentrera sina tankar på två små andra liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar